Hela vintern har gått på sparlåga. Kylan och baciller har hållit mig nere.

Har så smått börjat komma tillbaka och nu känns allt bättre.

Vi har kommit igång med tävlingsgruppen och inbokade lydnadsdagar kommer snabbt närmare.

Det är vinter i Dalarna så spårträningen ligger ner för mina hundar. Vi kör dock på med

lydnad som vanligt.

Is har kommit in i sin första trotsålder och har fel både på hörsel och syn. Hon berättar gärna att soptunnor, nyplogade snöhögar och annat smått är livsfarligt.

Kan säga att hennes träning just nu är ganska grundläggande, hon ska komma när jag ropar och

inte äta upp sin yngre kollega.

Frostie går på i ullstrumporna.........hon är nu så stabil så man kan korrigera henne.....vilket är tur.

Hon har problem med andra tikar och försöker även klättra i rang och få Is att inse vam som borde bestämma.

Is talar ofta om att nu räcker det......är ganska glad att Is är en balanserad hund, skönt som motvikt till Frosties ganska röriga värd.

Vi tränar på och jobbar mycket med ledarskap.

Idag går våra tankar till Silja som får komma hemma från Falu djursjukhus efter en operatin av korsbandet.

Lång konvalecent och jag kommer sakna henne och naturligtvis hennes ägare Katarina.

En annan som vi tänker extra på är Lasses ägare Inger. Hon opererar sin axel i morgon för andra gången så nu hoppas vi det går bättre.

Det roliga just nu är att jag fått en kompanjon som heter Magnus. Han kommer mest att jobba som instruktör i Stockholmsområdet.

Känns kul då vi expanderar lite.

Välkommen till honom....

Nej nu kör vi så det ryker, annonser klara och ute så nu är det full gas som gäller.